20110729
¨
I onsdags ”tävlade” Doc och jag på Stockholms avdelningen. Det blev inte en repris av Bro Håbo som jag hoppats (surprise!), nej istället tyckte Doc att han ville skryta inför domare, medtävlande och publik med sitt enormt snygga kryp. Så han kröp från platsen, inte en liten bit heller. Domaren var snäll och förklarade att det tyvärr var noll i betyg (som om det inte vore självklart) men hon tyckte att det var ett väldans fint kryp. Där och då kände jag mig så besviken, nu känns det mer lite komiskt. Alltid är det nåt. Jag hoppas verkligen inte att detta är den nya grejen Doc har tänkt pysslat med på tävlingar. Vi var och tränade igår och då la jag honom två gånger, en dold. Han låg jätte fint båda gångerna. Vi tränade fritt följ, Doc gick så fint att jag blev överlycklig! Började nosa lite på trean. Känns kul att börja träna på nya saker. Det var så mysigt på klubben, bara jag och en kvinna som körde agility med sin väldigt söta beagledam. Vår klubb måste vara den finaste, jag trivs så bra där! Kan bara sitta och se på allt fint runtikring, mysa med killarna och må bra. Både Dalton och Doc fick en omgång med borsten och klosaxen. Känns som att Dalton fäller hela tiden. Kanske han håller på att bli tunnhårig?
Det är nånting speciellt med en hund man har haft i hela åtta år. Man har ett annat band. Visst jag älskar Doc jätte mycket men med Dalton är det på ett annat sätt. Igår slog jag mig i tån, det gjorde så ont. Jag la mig på soffan och tårarna rann. Doc blev vild och sprallig. Började härja med mig och trampade på min onda tå. Jag bad honom gå, han blev ledsen och besviken. Dalton kom och satte sig nära bredvid och bara satt där. Slickade lite på min arm. Men sen kan han också driva mig till vansinne som Doc aldrig gör. Som på morgonpromenaderna när han ska äta eller slicka på nåt hela tiden. Då är farbrorsmusklerna inte att leka med. Sen mötte vi en antagonist, en ekorre. helt sjövild blev han. Då fanns det lite mindre kärlek.
Jumbon högst upp på pallen
ASCA
Killarna och jag varit Kroksbo för ASCA trails. Vi mötte upp Lisa och Linda i Kroksbo, drack vin och pratade långt in på kvällen. Vi skulle alla tre sova i våra bilar och det var inte särskilt lockande att gå och lägga sig. Jag sov dock väldigt bra, fällde ner framsätena och hade en dubbelsäng att dela med killarna. Ibland är det mysigt att ha dem i ”sängen”, de låg nära och var gosiga. Det kändes som att uppstigning på lördag morgon blev alldeles för tidig. Doc och jag hamnade på eftermiddags trailen och bland de sista ekipagen så vi hade mycket tid att se på de andra ekipagen och göra upp en plan för hur vi skulle försöka flytta djuren runt banan. Fåren var lättflyttade och hade inte speciellt mycket dragning till människor. För Doc är det väldigt naturligt att fösa så det var planen att fösa dem runt banan. Jag var väldigt nervös samtidigt som Doc kändes lugn utanför och det kändes tryggt. När vi kom in var Doc sprallig och hade bara fokus på mig, ville leka med pinnen och kom springa mot mig och kampmorrade. Inte riktigt rätt attityd. Försökte mig på fösning men Doc var inte nog med så fåren stack drog tillbaka till fållan och detsamma när jag försökte driva dem. Kändes i alla fall bra att han lyssnar och inte har en tendens att jaga. Sen gick vi in på ankor. Doc har knappt träffat ankor tidigare så jag gick in för att se hur han skulle reagera. Snopen blev jag när Doc gick jätte bra och ankorna var tillbaka i fållan på nolltid. Vi fick 85p, qualifying score och vann started ducks. Min duktiga Lillis! Malin (eller Nathalie?) filmade så här finns länk till film på youtube.
http://www.youtube.com/watch?v=5NsCGW_BUus
Det snygga kortet har Malin Hamner tagit
På lördag kväll efter prisutdelningen tändes grillen och vi alla grillade tillsammans, mycket trevligt! Sen hade vi efterfest i Snigla innan det var dags att krypa till kojs. På söndagen köpte jag till ett till run på ankor, det var ju så kul. Det gick bra det också och vi fick 77p, qualifying score och en andra plats, tyvärr för samma domare så vi fick ingen titel. Den rundan vi hade för andra domaren gick inte alls. Jag tror att jag placerade mig för nära ankorna, måste lära mig det där. Fåren gick bättre idag men inte hela vägen. Men jag är ändå nöjd med Doc, de fåren är helt enkelt för svåra för oss. Han flankerar inte och jag placerar mig fel. Det var många som gick fina rundor och plockade många leg. Grattis alla ni!
Tyvärr hände det en olycka under söndagen då Ewa träffades av en stångande ko. Det kändes verkligen olustigt och jag hoppas att det inte blev några allvarliga skador. Man blir påmind om hur stora och kraftfulla kor är och hur lätt olyckan är framme.
Jag känner mig lite sliten efter helgen, lite för få sömntimmar men det vägs helt klart upp av att jag haft det så himla roligt! På söndagen kändes övertröttheten ett faktum och det var svårt att inte skratta. Vi ser redan framemot nästa års ASCA trail!
Träning och träningstävling
I måndags var Sofie och jag och tränade på klubben. Det märks att det är semestertider och många flyr Stockholm. Det var bara vi på klubben. Började med att kedja ff, rutan, hopp och fjärr. Samma problem med rutan som på tävlingen. Konstigt för innan tävlingen har det känts som ett stabilt moment. Hoppet och fjärren var bra. Tränade sen rutan utan större framgång. Vi tränade inkallning med fokus på fart på andra sträckan. Vi tränade också fjärr som kändes bra, snabba lägganden som var ganska snabba (för att vara Doc iaf), jag har fått honom att ändra teknik så vi ska nog få till det. Tjatade lite på Sofie om att ta tag i Milos ff. Han gick fint, samlat och tyst. Jag testade gå med honom, det var roligt. Sen avslutade jag med att träna lite ff, mest vänster om och vänster om halt som inte var bra på tävlingen. Dalton fick också träna lite, han var så busig och duktig. Fick lust att damma av honom lite men jag antar att han bara kommer att bli halt då.
Dalton på bastuflotten
Sofies och mina killar går så bra ihop nu. Det känns jätte kul. Jag var hundvakt till Milo och Tristan i fredags och gick då ut med alla fyra samtidigt, det var inga problem alls. De var så duktiga, vi fixade till och med två hundmöten hur bra som helst. När vi kom in satt de alla fyra i hallen och väntade på att bli ”avkopplade”. I söndags när vi var och vallade låg Doc och Milo uppbundna i samma träd och låg tätt intill varandra och sov. Idag har mina killar varit hos Johan och Sofie och enligt uppgift helt utan avspärrningar i lägenheten. Känns skönt att Doc fungerar så bra ihop med dem. Känns som att han har mognat väldigt mycket på sistone. Nu tycker jag han accepterar väldigt mycket utan att behöva mopsa sig.
Milo, Tristan, Doc och Dalton
Ikväll har det varit träningstävling på klubben. Riktigt bra initiativ och bra uppslutning för att vara semestertider. Först la vi en dold platsliggning. Sen ff plus apport, hopp och fjärr. Doc var lite för taggad på ff och gick långt fram. Jag belönade honom en gång på andra sträckan. Apporteringen gick fint, lite tugg vid mig. Hoppet gick bra inget dk på återhoppet så då belönade jag. I fjärren var uppsättandena lite flesiga, jag belönade det sista uppsättandet. I det hela känner jag mig nöjd, fokus var bra men lite väl taggat.
Nelson och Doc
Tillbaka till vardagen
