Dalton och Doc

Till reaktionerna på mitt förra inlägg: Dalton har inte ätit upp Doc! ;)

Sitter och dricker thé med en spinnande katt i famnen. Nyss hemkommen efter lite träning med killarna. Jag la ett 150m långt trappspår till Doc och ett 300m krigelkrokspår till Dalton. Doc fick börja, fint påsläpp, jobbade bra i alla vinklar och tog pinnarna fint. Han kändes taggad och motiverad. Nöjd! Dalton fick sedan ta Doc´s och sitt spår. Han kändes lite yvig och springig i Doc´s spår, i det anda spåret spårade han kanonbra! I spårkärnan, lugnt och noggrannt! Nöjd nu också! Jag har (som ni kanske märkt) börjar lägga mycket kortare spår till Doc än tidigare. I våras och somras la jag ganska långa spår till Doc och det kändes som att jag "dödade" hans motivation lite. Så nu har vi backat en massa för att få tillbaka motivationen och jag tycker det har funkat bra. Ett tag tränade vi bara spårstarter och då kändes de som att Doc blev lite besviken när spåren tog slut så fort, toppen. Vi kommer nog att lägga ganska korta spår en tid framöver också.

Efter spåren åkte vi till Stockholms avdelningen och körde lite lydnad med Doc. Ett kort och effektivt pass med fokus på höger och vänstersvängar i ff, snabba lägganden och ställanden, stadga i stå och apportering. Det som ställer till det lite grann är att jag har tränat ganska mycket gripanden med Doc, var så fjesig när han var valp. Men med den löjliga apporteringen i ettan måste jag nu träna Doc att inte ta de direkt. Känns helt dumt!

Ikväll ska Camilla och jag springa, känns tungt men det är ett måste!

(Varför går det inte att göra styckesindelning längre?!)