Dalton och Doc

Jag sitter med en kaffekopp i soffan med en spinnande katt i famnen. Det har varit en lite haltande vecka på jobbet då jag inte mått bra. Gått hem från jobbet och  varit hemma två dagar. Jag gillar verkligen inte att vara hemma från jobbet. Känns som skolk även om jag känner att jag inte orkar vara där. Vi har tränat några pass lydnad med blandad framgång. I går var vi på mälarö och tränade med Sofie och Johan. Började med tävlingslikkedja. Gillade Doc´s lagom attityd men saknade lite i fokus. I momenten blev det mycket fel. Han satte sig på inkallningen, sprang inte till rutan, lufthögg när jag kastade apporten och fjärren funkade inte alls. På söndag ska vi till Anne Dahlin, så då hoppas jag få tips på hur vi ska jobba med fjärren.

Igår kväll var vi hos Sofie och Johan och kollade film. När vi gick hem från dem och gick förbi deras parkering kom en aggressiv schäfer rusande från en bil. Mina hundar var närmast. Jag lyckades nånstans i tumultet tappa Doc som fick ta fighten igen. Jag tycker Doc kan vara för kaxig mot andra hundar. Men även denna gång försökte han faktiskt springa bort från slagsmålet. Jag knöt upp Dalton och sprang ikapp den jagande schäfern och fick den att stanna så att hussen kunde ta den. Det känns verkligen värdelöst, jag vet att jag är känslig med mina killar. Men Dalton är väldigt osäker på schäfrar (stora brukshundar i allmänhet) och bygger lätt på sig av otrevligheter. Jag vill inte att Doc ska tro att alltid när det kommer en lös hund måste man slåss, han är sedan tidigare knepig vid hundmöten. Plus att man själv blir så osäker på om andra verkligen har koll på sina hundar. Mötte en lös staffe imorse och gömde mig bakom en häck tills den var kopplad. Nu hoppas jag att vi har gjort bort otrevliga hundmöten för ett långt tag!