En lååång väntan...

Idag har jag åkt till universitetet, skulle prata lite med studievägledaren och registera mig till kurser, bara en snabb sväng tänkte jag. Jag åkte hem igen kl. 13 efter två timmars köande vid rörig registrering. Blä vad less jag var,  hade världens huvudvärk också. Vilade en stund när jag kom hem, huvudvärken släppte så jag och killarna begav oss ut. Tog med ryggsäcken med lite träningsgrejer och stannade på en parkering och tränade. Bra träningsplats jag hittat mycket utrymme, upplyst och len del störning.  Råkade kasta Doc's boll på en kvinna som gick förbi, Doc sprang och hämtade den och funderade vem han helst ville busa med, han valde mig. Dalton fick två pass, min fantasi sätts på prov när jag ska komma på vad jag ska träna med Dalton, som han tycker är kul och som funkar för hans höfter. Det blev lite slalom, backa, snurra, fjärr och lägganden, ställanden och sättanden under gång. och lite tricks. Doc fick tre pass, inkallning, fotgående, snabba lägganden och stanna. Doc var taggad som vanligt, han vill gå lite långt fram men det blev betydligt bättre när vi tränat en stund och han taggat ner lite. Stanna gick bra men lägganden var lite sega.  Det var så roligt att träna med killarna, var ganska längesen också. Dalton var glad och gjorde allt för en liten torr foderkula. Doc är så rolig att träna med och så lätt att belöna. Han älskar att kampa, han älskar bollar, han älskar godis och han gillar när vi gosar ocskå. Det är så roligt att busa med Doc, jag slipper kämpa så mycket som jag är van vid med Dalton som inte tycker det är så roligt med varken kamp eller bollar.

En liten rolig grej hade hänt när killarna var ensamma, Doc har gjort inbrott i träningsväskan, godiset var kvar men han hade tagit ut alla leksaker och kom med en boll i munnen när jag öppnade dörren. Prylgalning!



Älsklingskillarna! Doc's öron är fortfarande tunga, det är  blåsten som busat till det...


Kommentarer
Postat av: Lisa

De farliga fåren är ju inte kvar. De vi körde med sist var så snälla så! Nu är det ju dessutom barmark igen, så nu ska väl jag kunna stå på benen utan att ramla. ;)



Dockan ser stor ut på den där bilden i jämförelse med Dalton??

2009-01-13 @ 22:53:09
URL: http://www.eskil-isak.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0